Första riktiga farvälet

Imorse på väg in till jobbet lämnade vi av  min bror på Centralen. Han ska åka upp till Bollnäs och ta lastbilskörkort! All lycka till honom! Men, han kommer inte hem förrän jag har åkt till Australien. Och om man lägger ihop 1+1 så resulterar det i att jag inte kommer att träffa honom på ett halvår kanske?  Usch. Jag gillar INTE avsked. Jag kände klumpen i halsen när jag satte mig i bilen efter att ha kramat honom. MEN, som vi har sagt hela tiden..jag och jenny.. vi gör ingen stor grej av det. Vi ses ju senare herregud.. vi dör ju inte.. Samma sak med Vicci som flyttat till USA för att plugga, vi ses också snart. Eller hur? Allt blir så känslosamt och mycket mer jobbigt om man gör alltihop till vääärsta grejen att man ska skiljas åt för en tid.. Världen är rätt liten ändå, vi ses snart igen! Så deså.

Återigen, LYCKA TILL MARCUS! Du fixar det!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback