Michaela.

På en halvtimme hinner man tänka igenom ganska mycket. Man sitter och tittar på folk. Tänker på vad dom gör, hur dom ser ut och vad dom jobbar med. Inspireras.. framför allt är det, det jag gör, inspireras av allt folk!  
Men alla är så lika ändå. Alla är på väg till jobbet. Har sina morgonrutiner. Alla tänker säkerligen nångång under färden "Snart helg, snart helg..". Många läser tidningen och läser då samma saker. Folk tänker säkert som jag.. "Vad gör hon? Vad har hon på sig.. ? Vad har hon köpt den jackan? Undrar vad hon jobbar med?" Man sitter där på tunnelbanan och bussen och tänker. Samtidigt som hösten kryper allt närmare. Vi är så lika. Stockholmare. (Tänker jag framför allt på) Det som framför allt skiljer oss åt, är ju våra åsikter. Men vi lever ändå under samma himmel och det sker samma saker för mig, som för damen som satt bredvid mig på bussen, som förövrigt fick mig att tänka på min mormor. Hon drabbas också av börskrisen.. sjunkande bopriser.. hon längtar säkert också till helgen. Ah.. Det är svårt att gå in djupt i det här utan att skriva en hel roman, men det var mina Torsdag på-väg-till-jobbet-tankar den här molniga torsdagen.

Appropå mormor.. Jag ska hälsa på min mormor och morfar snart. Jag ska ta en weekend upp till gävle. Ja, det ska jag. Då var det bestämt.